Tidig skolframgång och slutbetyg; skolbetyg i ljuset av reproduktionsteorierna

Abstract

I den här underökningen granskas om grundskolelever som från början klarar sig dåligt i skolan stannar kvar i den sämsta kategorin genom alla år som de tillbringar i grundskolan. Meningen med forskningen är alltså att undersöka Helsingforselevers vitsord från den tid de får betyg för att se hur stor variationen av vitsord är. Man undersöker också hur det första vitsordet eleverna får påverkar de kommande vitsorden.

För att samla in olika uppgifter om elever har de elevkort och betygsavskrifter som skolorna skickar in till utbildningsverket över de elever som avslutat grundskolan använts. Uppgifterna är hämtade från elevkorten och betygsavskrifterna för de elever som gick ut grundskolan våren 2002. Datamaterial består av paneldata, d.v.s. samma individer har observerats vid flera olika tidpunkter.

Ett av målen med undersökningen har varit att undersöka om skolan lyckas förbättra elever med dåliga medelvitsord. Överhuvudtaget är det intressant att se hur stor rörlighet det finns bland elever, d.v.s. hur de på basis av medelvitsord rör sig mellan olika grupper. Med hjälp av rörlighetsmatriser har detta undersökts.

I olika regressionsanalyser har skolframgången mätts med hjälp av medelvitsordet och man har sett på vilka variabler som påverkar dessa. I undersökningen har man först beräknat elevernas medeltal av vitsorden i årskurs 6 och i årskurs 9 och sedan undersökt i hur hög grad det de sista vitsorden på lågstadiet bestämmer elevernas sista vitsord på årskurs 9. I mina undersökningar finner man att den variabel som tydligt mest förklarar en elevs vitsord på åk 9 är vitsordet eleven hade på åk 6. I de regressionsanalyser som gjorts varierar variabeln medelvitsord på årskurs 6 mellan 0,764 och 0,872 när man ser på dess inverkan på medelvitsordet på årskurs 9. Andra relevanta förklarande variabler är kön och skolans språk. Att vara flicka förklarar i högre grad vitsorden på årskurs 9 än att vara pojke. Även det faktum att eleven går i svensk skola förklarar i något högre grad vitsorden på årskurs 9, jämfört med elever i finska skolor. Samma resultat nås fastän man använder olika modeller med varierande antal förklarande variabler. Även när ett enskilt skolämne undersöks åt gången är resultaten likartade.

På basis av min undersökning spelar alltså byte av skola, modersmål, byte av lärare och flyttning inte så stor roll, utan den avgörande betydelsen för en elevs slutliga vitsord är de vitsord eleven hade i lågstadiet.

Nyckelord: skolframgång, betyg, vitsord