Syskonen Niskanen tog varsin seger: En kritisk diskursanalys av verb och agentivitet i HBL:s idrottsnyheter ur ett genusperspektiv
Kekäläinen, Ellamaria (2026)
Kekäläinen, Ellamaria
2026
Kielten kandidaattiohjelma - Bachelor's Programme in Languages
Informaatioteknologian ja viestinnän tiedekunta - Faculty of Information Technology and Communication Sciences
This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Hyväksymispäivämäärä
2026-05-22
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:tuni-202605216115
https://urn.fi/URN:NBN:fi:tuni-202605216115
Tiivistelmä
I denna kandidatavhandling undersöker jag hurdana ideologier om kön som förekommer i Hufvudstadsbladets nyhetsartiklar om skidåkarna Kerttu och Iivo Niskanen. Jag granskar verb och agentivitet och hur de används för att skapa olika beskrivningar av idrottarna. Avhandlingens syfte är också att granska hurdana eventuella skillnader som finns mellan beskrivningar av dam- och herrskidåkare. Utöver detta syftar undersökningen till att jämföra de beskrivningar som uppstår med tidigare identifierade, traditionella ideologier om dam- respektive herridrottare.
Materialet består av tio nyhetsartiklar från Hufvudstadsbladet som har publicerats mellan åren 2020 och 2025. Som metod använder jag kritisk diskursanalys (CDA) men jag utnyttjar också verktyg som är typiska för systemisk-funktionell grammatik (SFG). Analysen fokuserar på nyhetsartiklarnas verbprocesser där Kerttu och Iivo Niskanen står i fokus. Jag analyserar verbprocesser och satser utifrån betydelse och agentivitet. Jag tar hänsyn till om idrottarna presenteras som aktiva eller passiva deltagare.
Resultatet visar att språket i HBL:s idrottsnyheter är relativt jämställt ur ett genusperspektiv. Jämfört med tidigare forskning avviker detta resultat till en viss grad. De starkaste könsstereotypierna och de mest inskränkande ideologierna verkar ha försvunnit under åren från nyhetsspråket. Analysen visar att både dam- och herrskidåkarna i allmänhet beskrivs som aktiva och kunniga aktörer. En traditionell tendens att lyfta fram enbart mäns agentskap och kunnighet förekommer bara i några enstaka fall. Traditionellt feminina och maskulina sätt att beskriva idrottare kommer också fram i vissa fall, men i allmänhet behandlas både dam- och herridrottare på ett respektfullt och jämställt sätt. Undersökningen är dock relativt avgränsad och framtida forskning behövs kring ämnet, särskilt inom finlandssvenska medier.
Materialet består av tio nyhetsartiklar från Hufvudstadsbladet som har publicerats mellan åren 2020 och 2025. Som metod använder jag kritisk diskursanalys (CDA) men jag utnyttjar också verktyg som är typiska för systemisk-funktionell grammatik (SFG). Analysen fokuserar på nyhetsartiklarnas verbprocesser där Kerttu och Iivo Niskanen står i fokus. Jag analyserar verbprocesser och satser utifrån betydelse och agentivitet. Jag tar hänsyn till om idrottarna presenteras som aktiva eller passiva deltagare.
Resultatet visar att språket i HBL:s idrottsnyheter är relativt jämställt ur ett genusperspektiv. Jämfört med tidigare forskning avviker detta resultat till en viss grad. De starkaste könsstereotypierna och de mest inskränkande ideologierna verkar ha försvunnit under åren från nyhetsspråket. Analysen visar att både dam- och herrskidåkarna i allmänhet beskrivs som aktiva och kunniga aktörer. En traditionell tendens att lyfta fram enbart mäns agentskap och kunnighet förekommer bara i några enstaka fall. Traditionellt feminina och maskulina sätt att beskriva idrottare kommer också fram i vissa fall, men i allmänhet behandlas både dam- och herridrottare på ett respektfullt och jämställt sätt. Undersökningen är dock relativt avgränsad och framtida forskning behövs kring ämnet, särskilt inom finlandssvenska medier.
Kokoelmat
- Kandidaatintutkielmat [11026]
