Modersmålsundervisningens mål i Finland och Sverige: En jämförande innehållsanalys utifrån Schiros läroplansideologier

Abstract

I denna kandidatavhandling undersöker jag hur målen för modersmålsundervisning formuleras i de nationella läroplanerna i Finland och Sverige. Syftet med avhandlingen är att analysera vilka av Schiros fyra läroplansideologier som förekommer i läroplanernas mål samt att jämföra hur dessa läroplaner beskriver målen för modersmålsundervisningen ur elevens perspektiv med fokus på identitet och lärande.

Materialet består av Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 i Finland och Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2022 (Lgr22) i Sverige. Som metod använder jag kvalitativ innehållsanalys med både abduktiv och induktiv ansats. Analysen fokuserar på delar av läroplanerna som behandlar modersmålsämnets mål i grundskolan.

Resultatet visar att alla Schiros fyra läroplansideologier kan identifieras i båda ländernas läroplaner, men de framträder på olika sätt. Den ämnescentrerade ideologin syns i betoningen av språkliga strukturer, textanalys och litteratur. Den samhällsrelevanta ideologin framträder i fokus på kommunikation, samarbete och kulturell förståelse. Den individcentrerade ideologin betonar elevens intresse och erfarenheter. Den socialrekonstruktionistiska ideologin syns i mål som betonar kritiskt tänkande, kultur och förståelse av olika perspektiv.

Jämförelsen visar att läroplanerna har många gemensamma mål och skillnaderna ligger främst i läroplanernas struktur och betoningar. Den finländska läroplanen är mer detaljerad och tydligt uppdelad i specifika mål. Den svenska läroplanen är mer övergripande och betonar tydligare elevens identitet och personliga utveckling. Studien visar att modersmålsundervisning har en central roll i båda utbildningssystemen och bidrar till elevernas språkliga och sociala utveckling.