Tantparkour, swiftiepappa, barbenheimer: En kvalitativ analys av nyordslistor under åren 2016–2024

Abstract

Denna kandidatavhandling behandlar nyord i svenskan, deras bildning och samhälleliga händelser som har påverkat bildningen av nyord. I avhandlingen används listor över nya ord från åren 2016–2024, med särskilt fokus på orden från år 2024. Studien har fyra forskningsfrågor: 1) Inom vilka temaområden har nya ord tillkommit? 2) Hur har orden på nyordslistorna bildats? 3) Hur har orden använts under år 2024 i Aftonbladets artiklar? 4) Vilka samhälleliga faktorer påverkar de återkommande temana i materialet? Syftet med forskningsfrågorna har varit att utreda vilka typer av nya ord som har uppstått under åren och hur har de bildats.

Avhandlingens material består av sammanlagt nio listor över nya ord från åren 2016–2024. Materialet samlades in år 2025 från Institutet för språk och folkminnens webbsida. Analysen genomfördes både kvantitativt och kvalitativt. I den kvantitativa delen undersöktes hur orden fördelar sig mellan olika teman. Den kvalitativa delen fokuserade på samhälleliga bakgrundsfaktorer bakom skapandet av ord inom de vanligaste temana samt på ordens bildning.

I de teoretiska utgångspunkterna redogörs för centrala begrepp för avhandlingen: digitalisering, språkförändringar och nyord. Språkförändring och nyord är nära kopplade till varje del av analysen, eftersom de utgör avhandlingens kärna. Digitaliseringen behandlas mest i den kvalitativa delen som berör ett av de största temana: Teknik och internet.

Avhandlingens resultat visar att flest ord har skapats inom temana Människor och relationer, Teknik och internet och Hälsa och skönhet. En stor del av nyorden bildas genom lån från andra språk eller genom att ord kombineras till sammansättningar. Det mest använda ordet under året i Aftonbladets artiklar är soft girl som förekommer 10 gånger. Det finns fyra andra ord som överskrider fyra förekomster i artiklarna. De är skuggflotta, skräpballong, grisch och dubbelsänkning. Coronapandemin, digitaliseringen samt utvecklingen av sociala medier och internet är de mest betydande faktorerna som har påverkat bildandet av nyorden inom de olika kategorierna.

Tämä kandidaatintutkielma käsittelee ruotsin kielen uudissanoja yhteiskunnallisten tapahtumien sekä sanojen käytön näkökulmasta. Tutkielmassa käytetään Ruotsin kielineuvoston Språkrådetin uudissanojen listoja vuosilta 2016–2024, joista painotetaan eniten vuoden 2024 sanoja. Tutkimuksessa on neljä tutkimuskysymystä: 1) Mihin teemoihin uudissanoja on tullut? 2) Miten sanat uudissanojen listoilla on muodostettu? 3) Miten vuoden 2024 uudissanoja on käytetty Aftonbladetin artikkeleissa? 4) Mitkä yhteiskunnalliset tekijät vaikuttavat materiaaleissa toistuviin teemoihin? Tutkimuskysymysten avulla on tarkoitus selvittää, millaisia uudissanoja vuosien aikana on noussut esiin ja miten ne on muodostettu.

Tutkielman aineisto koostuu yhteensä yhdeksästä uudissanojen listasta vuosilta 2016–2024. Aineisto kerättiin vuonna 2025 Ruotsin Språkrådetin verkkosivuilta. Tutkielman analyysi toteutettiin sekä kvalitatiivisena että kvantitatiivisena. Kvantitatiivisessa osuudessa selvitettiin sanojen jakautumista eri teemojen alle. Kvalitatiivinen osuus keskittyi yhteiskunnallisiin taustasyihin yleisimpien teemojen alla olevien sanojen luomisessa sekä sanojen muodostamiseen.

Teoreettisissa lähtökohdissa avataan tutkielman kannalta tärkeitä käsitteitä: digitalisaatio, kielimuutokset ja uudissanat. Kielimuutokset ja uudissanat liittyvät läheisesti analyysin jokaiseen osaan, sillä se käsittelee aihetta. Digitalisaatio taas avaa kvalitatiivista osuutta, joka koskee etenkin yhtä suurimmista teemoista: Tekniikkaa ja internetiä.

Tutkielman tulokset osoittavat, että eniten sanoja on luotu teemojen Ihmiset ja suhteet, Tekniikka ja internet ja Terveys ja kauneus alle. Uudissanoista suurin osa syntyy muista kielistä lainaamalla tai yhdistämällä sanoja yhdyssanoiksi. Aftonbladetin artikkeleissa vuonna 2024 eniten esiintynyt sana oli soft girl, jota käytettiin 10 kertaa. Tämän lisäksi neljää muuta sanaa käytettiin artikkeleissa yli 4 kertaa. Nämä sanat ovat skuggflotta, skräpballong, grisch ja dubbelsänkning. Koronapandemia, digitalisaatio sekä internetin ja sosiaalisten medioiden kehitys ovat suurimpia vaikuttavia tekijöitä uudissanojen muodostumiseen eri kategorioissa.