Revolvermannen eller karjakoura?: Jämförelser mellan svenska och finska benämningar på föremål i datorspelet Team Fortress 2

Abstract

I denna kandidatavhandling analyserar och jämför jag hur de engelskspråkiga egennamnen i datorspelet Team Fortress 2 (2007) har översatts till finska och svenska. I studien jämförs översättningarna genom identifiering och kategorisering av översättningsstrategier och namnfunktioner. Analysen av översättningsstrategier och namnfunktioner baserar sig på definitionerna av Ainiala, Saarelma och Sjöblom (2008). Dessutom granskas översättningarna utifrån domesticering och främmandegöring som översättningsstrategier. I analysen tillämpas både kvalitativa och kvantitativa metoder: förekomsten av strategier och namnfunktioner beskrivs kvantitativt, medan graden av domesticering och främmandegöring analyseras kvalitativt. Avhandlingens material omfattar 114 egennamn i spelet Team Fortress 2, varav 38 är översatta till finska, 38 till svenska, och 38 är på källspråket engelska. Studien visar att de finskspråkiga översättningarna betonar domesticering, det vill säga att namnen har anpassats till det finländska spelsamfundet genom att exempelvis ändra eller ta bort kulturella referenser. I de svenskspråkiga översättningarna är främmandegöring däremot vanligare, och fler element från källspråket har bevarats. Strategin översättning/partiell översättning är den mest använda strategin i både de finsk- och svenskspråkiga översättningarna enligt forskningsresultaten. I de finskspråkiga namnen är den näst vanligaste strategin ersättning/partiell ersättning, medan den vanligaste strategin vid de svenskspråkiga namnen är lån/partiellt lån. Analysen av namnfunktioner visar att den vanligaste funktionen i källspråksmaterialet är den associativa funktionen. I det finskspråkiga materialet är den identifierande funktionen den vanligaste och i det svenskspråkiga materialet är den deskriptiva funktionen den vanligaste. Studien visar att användningen av främmandegöring i det svenskspråkiga materialet antagligen delvis beror på att engelska och svenska är närbesläktade språk, vilket möjliggör en naturligare användning av engelskspråkiga termer på svenska. Däremot är avståndet mellan finska och engelska större, och domesticering erbjuder ofta ett bättre sätt att förmedla innehållet i och betydelsen av namnen till en finsk målgrupp. Studien visar att valet av översättningsstrategi i viss mån hänger samman med hur namnfunktionen förändras vid översättning från källspråk till målspråk. Olika översättningsstrategier hänger ihop med hur namnens associativa betydelser, som kulturella referenser, har kunnat förmedlas till målgruppen. Översättningsstrategin och namnfunktionen relaterar också till domesticering och främmandegöring av namnen. Denna avhandling bidrar till forskning om översättning av datorspel, särskilt översättning till de små språken som finska och svenska och kan användas som grund för vidare studier om lokalisering av datorspel.