Svenskans förväntade nytta inför arbetslivet: en kvalitativ enkätstudie om universitetsstuderandes motivation att studera svenska vid Tammerfors universitet

Abstract

Syftet med denna undersökning var att undersöka Tammerfors universitets studerandes syn på nyttan av svenska språket. Fokuset var på studerandes syn på nyttan av att studera svenska vid universitetet samt nyttan av svenska språket i arbetslivet. Dessutom var syftet med undersökningen att undersöka hurdan motivation universitetsstuderande har att studera språket. Närmare granskades hur studerandes studiefält påverkar deras motivation, och vilka faktorer som motiverar dem.

Undersökningens teoretiska bakgrund bestod av tidigare forskning relaterad till studier av svenska språket, motivation och motivationsfaktorer samt svenska språkets ställning i Finland, i arbetslivet och i universitetsutbildningen.

Undersökningen var kvalitativ med kvantitativa drag. Data samlades in under november-december 2023 med hjälp av en enkät. Totalt deltog 125 studerande vid Tammerfors universitet i undersökningen. Enkäten omfattade både flervalsfrågor och öppna frågor. Data från enkäten analyserades både kvalitativt och kvantitativt. Svaren på flervalsfrågorna analyserades kvantitativt och presenterades med hjälp av figurer. Svaren på öppna frågorna analyserades närmare med hjälp av materialbaserad innehållsanalys.

Resultaten visade att 48% av deltagande studerande vid Tammerfors universitet (N=125) ansåg att det inte var nyttigt att studera svenska vid universitetet, medan 39% ansåg att det var meningsfullt. Nyttan av studierna motiverades bland annat av att svenska behövs i arbetslivet och att språkstudier är allmänbildande. Anledningar till att studierna inte ansågs vara nyttiga var till exempel att man skulle klara sig bra med engelska.

Resultaten visade också att endast 36% av studerandena var motiverade att studera svenska, medan upp till 47% svarade att de inte var motiverade. Motivationen var också starkt kopplad till studiefältet, och det fanns skillnader mellan olika studiefält. De mest motiverade studerandena fanns inom ekonomi och ledning, naturvetenskap, samhällsvetenskap och teknik. De minst motiverade studerandena fanns inom hälsovetenskap, pedagogik och utbildning. Studerandena verkade vara mer internt än yttre motiverade. Aspekter av intern motivation, såsom personligt intresse att studera språket och nyttan av språkstudierna för sig själv, var vanliga motiverandefaktorer. En yttre motivationsfaktorn som nämndes ofta var tvånget att studera svenska, som dock nämndes både som en motiverande faktor och som en faktor som minskade motivationen. Andra motivationsfaktorer som nämndes var till exempel den allmänna attityden mot svenska språket, som påverkar motivationen negativt samt språkets nytta i arbetslivet, som ökar motivationen.

Över hälften (55%) av studerandena som svarade på enkäten ansåg ingen nytta av svenskkunskaper i arbetslivet, medan endast 34% ansåg att kunskaper i svenska skulle vara nyttiga. Svenskkunskaper ansågs vara nyttiga i arbetslivet exempelvis med tanke på kommunikationen med svensktalande kunder eller kollegor. När det gäller arbetssökning ansåg en del av studeranden att kunskaper i svenska skulle vara till nytta eftersom arbetsgivare uppskattar dessa kunskaper. De som inte ansåg någon nytta av svenskkunskaper i arbetssökning eller i arbetslivet påstod bland annat att man klarar sig bättre eller endast på engelska, att engelska är ett viktigare språk inom deras arbetsfält eller att svenska inte behövs inom deras bransch enligt deras uppfattning.

Undersökningens resultat tyder på att motivationen att studera svenska vid Tammerfors universitet är ganska låg, även om det också finns studerande som är motiverade. Resultaten visar också att studiefältet påverkar motivationen. Även om de flesta studeranden inte anser att kunskaper i svenska är till nytta för dem i arbetslivet, anser en del studeranden ändå dessa kunskaper vara nyttiga.