Familjespråkpolicy i en svensk-finsk familj : Språkplanering, språkliga praktiker och språktillägande ur föräldrarnas perspektiv
Levänen, Vilma (2023)
Levänen, Vilma
2023
Pohjoismaisten kielten kandidaattiohjelma - Bachelor's Programme in Scandinavian Languages
Informaatioteknologian ja viestinnän tiedekunta - Faculty of Information Technology and Communication Sciences
This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Hyväksymispäivämäärä
2023-05-17
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:tuni-202305025014
https://urn.fi/URN:NBN:fi:tuni-202305025014
Tiivistelmä
Att uppfostra sina barn på ett tvåspråkigt sätt har blivit alltmer vanligt i familjer som bor i Finland, där finska och svenska är de officiella språken. Samma fenomen förekommer bland finländare som har flyttat till Sverige. I sådana situationer behöver varje familj fundera på hur de vill använda språken i vardagen för att erbjuda den bästa möjliga tvåspråkiga omgivning för barns språktillägnande. Genom centrala begrepp, som i undersökningen är tvåspråkighet, språkpolicy, familjespråkpolicy, privat språkplanering, språkliga praktiker, språktillägande samt typiska språkliga drag, har jag genomfört en fallstudie vars syfte är att undersöka familjespråkpolicy i en svensk-finsk familj. Vidare beskrivs språkliga praktiker som enligt föräldrarna anses som fungerande för att stöda barnets språktillägnande samt de typiska språkliga dragen i barnets tal.
Material i undersökningen är intervjusvar från en Teams-intervju med föräldrarna i en svensk-finsk familj. Intervjun tar 24 minuter och omfattar åtta frågor. Föräldrarna fick bekanta sig med intervjuteman på förhand via en temablankett så att de skulle ha en möjlighet att fundera på relevanta teman och komma fram med exempel. Som metod används grov transkribering av intervjun, tema-analys samt kodning till olika teman för att kunna analysera materialet.
Den teoretiska ramen i undersökningen grundar sig på teorier om språkpolicy, familjespråkpolicy, privat språkplanering och språkliga praktiker samt teori om barnets språktillägnande, mer precis i tvåspråkigt sammanhang. Min analys visar att i denna svenska-finska familj strävar föräldrarna efter att använda en av de språkliga strategierna, en person, ett språk, med avsikten att vara konsekvent men i praktiken är användningen inte systematiskt. Mor pratar finska och far svenska oavsett några undantag som förkommer i mors språkanvändning. Föräldrarna har inkluderat båda språken i barnets liv redan från första början. Resultaten visar att enligt föräldrarna de typiska tvåspråkiga dragen som synonympar och genomskinliga drag är en del av barnets vardagliga språk. Barnet har förmågan att förstå att i familjen används två olika språk. Vidare strävar barnet efter att svara med det samma språket som talaren använder.
Material i undersökningen är intervjusvar från en Teams-intervju med föräldrarna i en svensk-finsk familj. Intervjun tar 24 minuter och omfattar åtta frågor. Föräldrarna fick bekanta sig med intervjuteman på förhand via en temablankett så att de skulle ha en möjlighet att fundera på relevanta teman och komma fram med exempel. Som metod används grov transkribering av intervjun, tema-analys samt kodning till olika teman för att kunna analysera materialet.
Den teoretiska ramen i undersökningen grundar sig på teorier om språkpolicy, familjespråkpolicy, privat språkplanering och språkliga praktiker samt teori om barnets språktillägnande, mer precis i tvåspråkigt sammanhang. Min analys visar att i denna svenska-finska familj strävar föräldrarna efter att använda en av de språkliga strategierna, en person, ett språk, med avsikten att vara konsekvent men i praktiken är användningen inte systematiskt. Mor pratar finska och far svenska oavsett några undantag som förkommer i mors språkanvändning. Föräldrarna har inkluderat båda språken i barnets liv redan från första början. Resultaten visar att enligt föräldrarna de typiska tvåspråkiga dragen som synonympar och genomskinliga drag är en del av barnets vardagliga språk. Barnet har förmågan att förstå att i familjen används två olika språk. Vidare strävar barnet efter att svara med det samma språket som talaren använder.
Kokoelmat
- Kandidaatintutkielmat [10827]
