Natoförhandlingar i nyhetstexter: En multimodal läsbarhetsanalys av Svenska Yles nyhetsrapportering om Finlands och Sveriges Natoförhandlingar
Pitkäranta, Marjaana (2023)
Pitkäranta, Marjaana
2023
Pohjoismaisten kielten kandidaattiohjelma - Bachelor's Programme in Scandinavian Languages
Informaatioteknologian ja viestinnän tiedekunta - Faculty of Information Technology and Communication Sciences
This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Hyväksymispäivämäärä
2023-05-05
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:tuni-202304274768
https://urn.fi/URN:NBN:fi:tuni-202304274768
Tiivistelmä
Syftet med den här avhandlingen är att ta reda på hur läsbara de nyhetsartiklar som handlar om Finlands och Sveriges Natoförhandlingar är samt att analysera hur artiklarnas textelement och bildelement häger ihop. Mitt material består av 20 artiklar med nyckelordet Nato som har publicerats på Svenska Yles webbplats. Jag använder C.H. Björnssons (1968) läsbarhetsindex i min analys av artiklarnas läsbarhet. Som tillägg analyserar jag artiklarnas meningsbyggnader. När det gäller artiklarnas bilder analyserar jag hur bilderna hänger ihop med artiklarnas innehåll. Jag analyserar också hur artiklarnas huvudrubriker, mellanrubriker och bildtexter hänger ihop med brödtexten.
Enligt Björnssons läsbarhetsindex är de analyserade nyhetsartiklarna svårlästa. I min analys av meningarnas meningsbyggnader har jag ändå kommit fram till att de flesta meningar i artiklarna inte är betydligt svårlästa. Artiklarnas meningar kan anses vara långa men journalisterna föredrar enligt min analys att använda relativt enkla sätt att bygga meningar. Journalisterna undviker konstruktioner som påverkar läsbarheten negativt, såsom inskott mellan predikat och objekt samt långa fundament. Artiklarnas huvudrubriker är informativa och de hänger ihop med artiklarnas innehåll. Mellanrubriker och bildtexter i artiklarna upprepar ofta brödtextens innehåll.
Majoriteten av de bilder som har analyserats i den här avhandlingen avbildar personer som har med Natoförhandlingar att göra, men det förekommer även bilder på staters och gemenskapers flaggor samt bilder som har mer indirekta kopplingar till artikelinnehållet. Endast en bild i materialet inte har en koppling till det behandlade ämnet i artikeln. De analyserade bilderna i artiklarna har således oftast en koppling till artikelinnehållet men bilderna fördjupar inte läsarens förståelse av det behandlade fenomenet. I stället fungerar bilderna ofta som blickfång och rekvisita för artikeln. Bilder på personer kan i alla fall informera läsaren om att artikeln handlar om den avbildade personen. Personbilderna kan också hjälpa läsaren att känna igen relevanta personer i Natoförhandlingar.
Allt som allt är de analyserade nyhetsartiklarna tillräckligt läsbara och artiklarnas olika textelement och bildelement hänger oftast ihop. Läsbarheten skulle i alla fall kunna bli bättre om meningarna i artiklarna var kortare.
Enligt Björnssons läsbarhetsindex är de analyserade nyhetsartiklarna svårlästa. I min analys av meningarnas meningsbyggnader har jag ändå kommit fram till att de flesta meningar i artiklarna inte är betydligt svårlästa. Artiklarnas meningar kan anses vara långa men journalisterna föredrar enligt min analys att använda relativt enkla sätt att bygga meningar. Journalisterna undviker konstruktioner som påverkar läsbarheten negativt, såsom inskott mellan predikat och objekt samt långa fundament. Artiklarnas huvudrubriker är informativa och de hänger ihop med artiklarnas innehåll. Mellanrubriker och bildtexter i artiklarna upprepar ofta brödtextens innehåll.
Majoriteten av de bilder som har analyserats i den här avhandlingen avbildar personer som har med Natoförhandlingar att göra, men det förekommer även bilder på staters och gemenskapers flaggor samt bilder som har mer indirekta kopplingar till artikelinnehållet. Endast en bild i materialet inte har en koppling till det behandlade ämnet i artikeln. De analyserade bilderna i artiklarna har således oftast en koppling till artikelinnehållet men bilderna fördjupar inte läsarens förståelse av det behandlade fenomenet. I stället fungerar bilderna ofta som blickfång och rekvisita för artikeln. Bilder på personer kan i alla fall informera läsaren om att artikeln handlar om den avbildade personen. Personbilderna kan också hjälpa läsaren att känna igen relevanta personer i Natoförhandlingar.
Allt som allt är de analyserade nyhetsartiklarna tillräckligt läsbara och artiklarnas olika textelement och bildelement hänger oftast ihop. Läsbarheten skulle i alla fall kunna bli bättre om meningarna i artiklarna var kortare.
Kokoelmat
- Kandidaatintutkielmat [8709]