”De e bara å säga till sen om du int förstår mig” : Hur kommunicerar man i samtal mellan förstaspråkstalare och andraspråkstalare i svenska?

Abstract

Denna pro gradu-avhandling handlar om samtal mellan förstaspråkstalare och andraspråkstalare i svenska. Syftet med studien är att ta reda på hurdana kommunikationsstrategier man använder i dessa samtal samt hur dessa strategier förhåller sig till de strategier som tas upp i anvisningarna för talad lätt kommunikation. Det är särskilt förstaspråkstalarens kommunikationsstrategier som är i fokus.

Studiens teoretiska referensram utgörs å ena sidan av forskning inom asymmetrisk kommunikation och å andra sidan av forskning inom lätt språk. I teoridelen behandlas kännetecknande drag för asymmetriska samtal och andraspråkssamtal samt diskuteras hurdana strategier förstaspråkstalaren kan använda för att stödja andraspråkstalaren i samtalet. Där behandlas också lätt språk, dess målgrupper och talad lätt kommunikation.

Materialet i studien består av fyra ca 15 minuter långa informella samtal mellan förstaspråkstalare och andraspråkstalare i svenska. Samtalen spelades in via Zoom i mars 2021. Informanterna fyllde också i en kort enkät som användes för att samla in bakgrundsinformation. Som analysmetod i analysen av samtalen användes samtalsanalys.

Studiens resultat delades in i fem olika kategorier som beskriver de kommunikationsstrategier som tydligast kom fram i materialet. Dessa är deltagarroller, uppbackningar, omformuleringar, flerledade frågeturer och metakommentarer. Kategorin omformuleringar innehåller underkategorierna omformuleringar av talarens egna yttranden och omformuleringar av den andra deltagarens yttranden. Kategorin flerledade frågeturer är indelad i underkategorier begränsande frågor, generaliserande frågor och alternativfrågor.

Resultaten visade att förstaspråkstalaren tar mycket ansvar för samtalen, vilket är något som kan både stödja andraspråkstalaren och förhindra hens deltagande. Detta diskuteras även i anvisningarna för talad lätt kommunikation. Det var också förstaspråkstalaren som använde uppbackningar mer aktivt. Uppbackningar kunde tolkas som ett sätt att visa intresse och förståelse samt stödja andraspråkstalarens initiativtagande, och dessa saker betonas i anvisningarna för talad lätt kommunikation.

Gällande omformuleringar av talarens egna yttranden framgick att de kan tydliggöra yttranden för andraspråkstalaren särskilt när de förekommer i samband med potentiella problemfall. Denna strategi ska enligt anvisningarna för talad lätt kommunikation föredras för att problemen inte skulle få en stor roll i samtalet. Omformuleringar av den andra deltagarens yttranden användes däremot för att presentera tolkningar eller förtydliganden av andraspråkstalarens tidigare turer. De visar förståelse och gör andraspråkstalaren mer delaktig i samtalet, vilket är viktigt enligt anvisningarna för talad lätt kommunikation.

Av flerledade frågeturer var alternativfrågor och begränsande frågor vanliga medan generaliserande frågor användes mindre. Frågornas betydelse tas upp också i anvisningarna för talad lätt kommunikation i och med att de mer begränsade frågorna kan vara lättare att svara än öppna frågor. Den sista kategorin, metakommentarer, var liten men hade två tydliga uppgifter: att orientera andraspråkstalaren mot samtalet och att explicitgöra information om potentiella problem. I anvisningarna för talad lätt kommunikation nämns dessa båda även om det enligt anvisningarna också kan vara bra att inte lyfta upp alla problem.