Tillgodoseendet av minoriteternas språkliga rättigheter : en jämförande analys av Finlands och Sveriges minoritetsspråkpolicier
Jäppinen, Veera (2022)
Jäppinen, Veera
2022
Kielten maisteriohjelma - Master's Programme in Languages
Informaatioteknologian ja viestinnän tiedekunta - Faculty of Information Technology and Communication Sciences
This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Hyväksymispäivämäärä
2022-05-17
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:tuni-202204223399
https://urn.fi/URN:NBN:fi:tuni-202204223399
Tiivistelmä
Pro gradu -tutkielmassani tarkastelen Suomen ja Ruotsin vähemmistökielipolitiikkaa ja erityisesti vähemmistöjen kielellisten oikeuksien toteutumista. Tutkimukseni tavoitteena on tarkastella ja vertailla maiden kielilainsäädännön toteutumista ja sitä millaisia ongelmia ja haasteita vähemmistökielipolitiikan toteutumisessa käytännössä on. Lisäksi olen kiinnostunut selvittämään mitkä tekijät vaikuttavat vähemmistöjen kielellisten oikeuksien toteutumiseen. Keskityn tutkielmassani maiden viralliseen vähemmistökielipolitiikkaan ja olen rajannut aiheeni koskemaan kieliä, joilla on kielilainsäädännössä määritelty asema.
Tutkielmani teoreettinen tausta muodostuu kielipolitiikkaa käsittelevästä kirjallisuudesta, jota tarkastelen erityisesti vähemmistökielten näkökulmasta. Koska suurin osa tutkielmassa käsiteltävistä kielistä on uhanalaisia, hyödynnän myös aiempaa tutkimusta uhanalaisten kielten revitalisaatiosta. Lisäksi esittelen myös Suomen ja Ruotsin kielilainsäädäntöä sekä virallisia vähemmistökieliä. Tutkimusaineistonani analysoin kahta kielipolitiikan toteutumisesta käsittelevää selvitystä, joista toinen käsittelee tilannetta Suomessa ja toinen Ruotsissa. Analyysimenetelmänä käytän laadullista sisällönanalyysiä.
Tutkimukseni mukaan Suomen ja Ruotsin vähemmistökielipolitiikan käytännön toteutumisessa on paljon yhteistä ja molemmissa selvityksissä nousee esiin samanlaisia teemoja. Pula resursseista, tietämättömyys kielellisistä oikeuksista ja kielellisistä vähemmistöistä sekä negatiiviset kieliasenteet vaikuttavat kielilainsäädännön ja vähemmistöjen kielellisten oikeuksien toteutumiseen molemmissa maissa. Aineistossa digitalisaatio nähdään tuovan uusia mahdollisuuksia parantaa kielellisten oikeuksien toteutumista. Kuitenkin jotta myös vähemmistökielet hyötyisivät digitalisaatiosta, tulee ne ottaa huomioon jo aikaisessa vaiheessa palveluita suunniteltaessa.
Selvityksissä nousi esiin myös, kuinka epätasa-arvoisuutta esiintyy myös vähemmistöryhmien välillä. Toisaalta tämä johtuu laajempien oikeuksien myöntämisestä alueellisille kielille kuin ei-alueellisille mikä aiheuttaa epätasa-arvoa eri kieliryhmien välillä. Toisaalta myös laajempien kielellisten oikeuksien myöntäminen tietylle maantieteelliselle alueelle (esim. saamelaisten kotiseutualue Suomessa) asettaa alueen ulkopuolelle asuvat vähemmistön jäsenet eriarvoiseen asemaan. Lisäksi eri alueilla voi olla erilaiset edellytykset tuottaa palveluita vähemmistökielillä, mikä myös voi lisätä alueellista eriarvoisuutta vähemmistön sisällä.
I min pro gradu -avhandling granskar jag Finlands och Sveriges minoritetsspråkpolitik och speciellt tillgodoseendet av minoriteternas språkliga rättigheter. Syftet med avhandlingen är att granska och jämföra tillämpning av språklagstiftningen i länderna och det vilka problem och utmaningar som förekommer med tillämpningen av språklagstiftningen i praktiken. Jag är också intresserad av att utreda hurdana faktorer som påverkar tillgodoseendet av minoriteternas språkliga rättigheter. Jag fokuserar på ländernas officiella minoritetsspråkpolicier och fokuserar på språk som har lagstadgad ställning i Finland eller Sverige.
Avhandlingens teoretiska bakgrund består av litteratur som behandlar språkpolitik. Jag granskar teorin speciellt från minoritetsspråkens synvinkel och eftersom majoriteten av de språken som jag behandlar i avhandlingen är utrotningshotade utnyttjar jag också tidigare forskning om utrotningshotade språk och språkrevitalisering. Jag redogör också for språklagstiftningen och de officiella minoritetsspråken i länderna. Som mitt forskningsmaterial analyserar jag två rapporter som behandlar genomförandet av språkpolitik. Den första rapporten behandlar situationen i Finland och den andra i Sverige. Som analysmedel använder jag kvalitativ innehållsanalys.
Enligt min studie finns det många likheter mellan tillämpning av minoritetsspråkpolicier i Finland och Sverige och av båda rapporterna framgår samma teman. Brist på resurser, omedvetenhet om språkliga rättigheter och språkliga minoriteter samt negativa språkattityder försvårar tillgodoseendet av språklagstiftningen och minoriteternas språkliga rättigheter i båda länderna. I materialet anses det att digitalisering kan erbjuda nya möjligheter för att förbättra tillgodoseendet av språkliga rättigheterna. Om minoritetsspråken ska dra nytta av digitaliseringen måste de ändå tas i beaktande redan tidigt i planeringsskedet.
Av rapporterna framgår det att minoriteterna är i ojämlik ställning med varandra. Å ena sidan beror detta på att regionala språk ofta har mer omfattande språkliga rättigheter än icke-regionala språk vilket leder till ojämlikhet mellan olika språkgrupper. Å andra sidan ställer anknytningen av språkliga rättigheter till vissa geografiska områden (t.ex. samers hembygdsområde i Finland) minoritetsmedlemmar som bor utanför området i en ojämlik ställning. Som tillägg till detta kan olika områden också ha olika förutsättningar att erbjuda service på minoritetsspråket vilket kan orsaka regional ojämlikhet inom minoriteten.
Tutkielmani teoreettinen tausta muodostuu kielipolitiikkaa käsittelevästä kirjallisuudesta, jota tarkastelen erityisesti vähemmistökielten näkökulmasta. Koska suurin osa tutkielmassa käsiteltävistä kielistä on uhanalaisia, hyödynnän myös aiempaa tutkimusta uhanalaisten kielten revitalisaatiosta. Lisäksi esittelen myös Suomen ja Ruotsin kielilainsäädäntöä sekä virallisia vähemmistökieliä. Tutkimusaineistonani analysoin kahta kielipolitiikan toteutumisesta käsittelevää selvitystä, joista toinen käsittelee tilannetta Suomessa ja toinen Ruotsissa. Analyysimenetelmänä käytän laadullista sisällönanalyysiä.
Tutkimukseni mukaan Suomen ja Ruotsin vähemmistökielipolitiikan käytännön toteutumisessa on paljon yhteistä ja molemmissa selvityksissä nousee esiin samanlaisia teemoja. Pula resursseista, tietämättömyys kielellisistä oikeuksista ja kielellisistä vähemmistöistä sekä negatiiviset kieliasenteet vaikuttavat kielilainsäädännön ja vähemmistöjen kielellisten oikeuksien toteutumiseen molemmissa maissa. Aineistossa digitalisaatio nähdään tuovan uusia mahdollisuuksia parantaa kielellisten oikeuksien toteutumista. Kuitenkin jotta myös vähemmistökielet hyötyisivät digitalisaatiosta, tulee ne ottaa huomioon jo aikaisessa vaiheessa palveluita suunniteltaessa.
Selvityksissä nousi esiin myös, kuinka epätasa-arvoisuutta esiintyy myös vähemmistöryhmien välillä. Toisaalta tämä johtuu laajempien oikeuksien myöntämisestä alueellisille kielille kuin ei-alueellisille mikä aiheuttaa epätasa-arvoa eri kieliryhmien välillä. Toisaalta myös laajempien kielellisten oikeuksien myöntäminen tietylle maantieteelliselle alueelle (esim. saamelaisten kotiseutualue Suomessa) asettaa alueen ulkopuolelle asuvat vähemmistön jäsenet eriarvoiseen asemaan. Lisäksi eri alueilla voi olla erilaiset edellytykset tuottaa palveluita vähemmistökielillä, mikä myös voi lisätä alueellista eriarvoisuutta vähemmistön sisällä.
I min pro gradu -avhandling granskar jag Finlands och Sveriges minoritetsspråkpolitik och speciellt tillgodoseendet av minoriteternas språkliga rättigheter. Syftet med avhandlingen är att granska och jämföra tillämpning av språklagstiftningen i länderna och det vilka problem och utmaningar som förekommer med tillämpningen av språklagstiftningen i praktiken. Jag är också intresserad av att utreda hurdana faktorer som påverkar tillgodoseendet av minoriteternas språkliga rättigheter. Jag fokuserar på ländernas officiella minoritetsspråkpolicier och fokuserar på språk som har lagstadgad ställning i Finland eller Sverige.
Avhandlingens teoretiska bakgrund består av litteratur som behandlar språkpolitik. Jag granskar teorin speciellt från minoritetsspråkens synvinkel och eftersom majoriteten av de språken som jag behandlar i avhandlingen är utrotningshotade utnyttjar jag också tidigare forskning om utrotningshotade språk och språkrevitalisering. Jag redogör också for språklagstiftningen och de officiella minoritetsspråken i länderna. Som mitt forskningsmaterial analyserar jag två rapporter som behandlar genomförandet av språkpolitik. Den första rapporten behandlar situationen i Finland och den andra i Sverige. Som analysmedel använder jag kvalitativ innehållsanalys.
Enligt min studie finns det många likheter mellan tillämpning av minoritetsspråkpolicier i Finland och Sverige och av båda rapporterna framgår samma teman. Brist på resurser, omedvetenhet om språkliga rättigheter och språkliga minoriteter samt negativa språkattityder försvårar tillgodoseendet av språklagstiftningen och minoriteternas språkliga rättigheter i båda länderna. I materialet anses det att digitalisering kan erbjuda nya möjligheter för att förbättra tillgodoseendet av språkliga rättigheterna. Om minoritetsspråken ska dra nytta av digitaliseringen måste de ändå tas i beaktande redan tidigt i planeringsskedet.
Av rapporterna framgår det att minoriteterna är i ojämlik ställning med varandra. Å ena sidan beror detta på att regionala språk ofta har mer omfattande språkliga rättigheter än icke-regionala språk vilket leder till ojämlikhet mellan olika språkgrupper. Å andra sidan ställer anknytningen av språkliga rättigheter till vissa geografiska områden (t.ex. samers hembygdsområde i Finland) minoritetsmedlemmar som bor utanför området i en ojämlik ställning. Som tillägg till detta kan olika områden också ha olika förutsättningar att erbjuda service på minoritetsspråket vilket kan orsaka regional ojämlikhet inom minoriteten.