Termer i myndighetstexter : En studie av översättning av termer och uttryck från finska till svenska i THL:s pressmeddelanden
Qvick, Juuli (2022)
Qvick, Juuli
2022
Monikielisen viestinnän ja käännöstieteen maisteriohjelma - Master's Programme in Multilingual Communication and Translation Studies
Informaatioteknologian ja viestinnän tiedekunta - Faculty of Information Technology and Communication Sciences
This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Hyväksymispäivämäärä
2022-04-27
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:tuni-202204133207
https://urn.fi/URN:NBN:fi:tuni-202204133207
Tiivistelmä
Denna pro gradu-avhandling handlar om översättning av termer i myndighetstexter. Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka slags termer och uttryck för covid-19 som förekommer i THL:s pressmeddelanden och hur dessa termer och uttryck har översatts från finska till svenska. Min huvudsakliga fråga är i vilken mån det är fråga om intrakulturell översättning då termer och uttryck översätts i språkparet finska–svenska.
Materialet i undersökningen består av finskspråkiga termer och uttryck för covid-19 och deras översättningar till svenska. Termerna och uttrycken har hämtats från pressmeddelanden publicerade på THL:s webbplats i mars och i april 2020 samt i januari och i februari 2022. Som kompletterande material används ordlistor utgivna av statsrådets kansli och Språkrådet. Analysmetoden är kvalitativ, och den baserar sig på en genomgång av textmaterialet. Analysen består av två delar: en strukturell analys, där termerna indelats i kategorier på basis av strukturen, och en översättningsanalys, där termernas översättningsmotsvarigheter indelats i kategorier på basis av motsvarighetstypen.
Den teoretiska referensramen i studien utgörs av tidigare forskning om översättning av myndighetstexter i Finland samt termer i myndighetstexter. Därtill tar jag upp jag fenomenet intrakulturell översättning och diskuterar dess roll i den finländska översättningskulturen.
Analysen av undersökningsmaterialet visar att det förekommer både enordstermer och flerordstermer i THL:s pressmeddelanden. Enordstermerna är generellt sett mer allmänspråkliga än flerordstermer, medan flerordstermer ofta är mer fackspråkliga än enordstermer. Användningen av både allmänspråkliga och fackspråkliga termer i pressmeddelanden kan motiveras utifrån kommunikationssituationen.
Analysen visar också att intrakulturell översättning är knapp då termer och uttryck för covid-19 översätts från finska till svenska. Bara en liten del av översättningsmotsvarigheterna kan sägas ha uppstått till följd av intrakulturell översättning. Undersökningens väsentligaste resultat är dock att det verkar vara svårt att på ett trovärdigt sätt säga om översättningsmotsvarigheter har influerats av finskan och den finländska kulturen eller om de har hämtats från den svenska kulturen. Tarkastelen pro gradu -tutkielmassani termien kääntämistä viranomaisteksteissä. Tutkimuksen tarkoituksena on selvittää, millaisia koronavirukseen liittyviä termejä ja ilmauksia THL:n lehdistötiedotteissa esiintyy ja miten kyseiset termit on käännetty suomesta ruotsiin. Pääkysymykseni on, missä määrin kyse on kulttuurinsisäisestä kääntämisestä, kun termejä ja ilmauksia käännetään kieliparissa suomi–ruotsi.
Tutkimuksen aineisto koostuu suomenkielisistä koronaan liittyvistä termeistä ja ilmauksista sekä niiden ruotsinkielisistä käännöksistä. Termit ja ilmaukset on poimittu lehdistötiedotteista, jotka on julkaistu THL:n verkkosivuilla maalis-huhtikuussa 2020 ja tammi-helmikuussa 2022. Täydentävinä aineistoina toimivat valtioneuvoston kanslian ja Ruotsin kielineuvoston julkaisemat sanastot. Tutkimusmenetelmä on laadullinen, ja se pohjautuu tekstiaineiston tarkasteluun. Analyysi koostuu kahdesta osasta: rakenteellisesta analyysista, jossa termit luokitellaan kategorioihin rakenteensa perusteella, ja käännösanalyysista, jossa termien käännösvastineet luokitellaan kategorioihin vastinetyypin perusteella.
Tutkimuksen teoreettinen viitekehys muodostuu aikaisemmista tutkimuksista, jotka käsittelevät viranomaistekstien kääntämistä Suomessa sekä termejä viranomaisteksteissä. Lisäksi käsittelen kulttuurinsisäistä kääntämistä ja sen roolia suomalaisessa käännöskulttuurissa.
Tutkimusaineiston analyysi osoittaa, että THL:n lehdistötiedotteissa esiintyy sekä yksiosaisia että moniosaisia termejä. Yksiosaiset termit ovat yleisesti ottaen yleiskielisempiä kuin moniosaiset termit, kun taas moniosaiset termit ovat usein erikoiskielisempiä kuin yksiosaiset termit. Sekä yleiskielisten että erikoiskielisten termien käyttö lehdistötiedotteissa voidaan pitää perusteltuna viestintätilanteen vuoksi.
Kokonaisuutena analyysi osoittaa, että kulttuurinsisäinen kääntäminen on vähäistä, kun koronavirukseen liittyviä termejä käännetään suomesta ruotsiin. Vain pienen osan käännösvastineista voidaan sanoa olevan kulttuurinsisäisen kääntämisen tulosta. Tutkimuksen keskeisin tulos on kaiken kaikkiaan se, että on vaikea sanoa tarkasti, ovatko käännösvastineet saaneet vaikutteita suomen kielestä ja suomalaisesta kulttuurista vai ovatko ne peräisin ruotsalaisesta kulttuurista.
Materialet i undersökningen består av finskspråkiga termer och uttryck för covid-19 och deras översättningar till svenska. Termerna och uttrycken har hämtats från pressmeddelanden publicerade på THL:s webbplats i mars och i april 2020 samt i januari och i februari 2022. Som kompletterande material används ordlistor utgivna av statsrådets kansli och Språkrådet. Analysmetoden är kvalitativ, och den baserar sig på en genomgång av textmaterialet. Analysen består av två delar: en strukturell analys, där termerna indelats i kategorier på basis av strukturen, och en översättningsanalys, där termernas översättningsmotsvarigheter indelats i kategorier på basis av motsvarighetstypen.
Den teoretiska referensramen i studien utgörs av tidigare forskning om översättning av myndighetstexter i Finland samt termer i myndighetstexter. Därtill tar jag upp jag fenomenet intrakulturell översättning och diskuterar dess roll i den finländska översättningskulturen.
Analysen av undersökningsmaterialet visar att det förekommer både enordstermer och flerordstermer i THL:s pressmeddelanden. Enordstermerna är generellt sett mer allmänspråkliga än flerordstermer, medan flerordstermer ofta är mer fackspråkliga än enordstermer. Användningen av både allmänspråkliga och fackspråkliga termer i pressmeddelanden kan motiveras utifrån kommunikationssituationen.
Analysen visar också att intrakulturell översättning är knapp då termer och uttryck för covid-19 översätts från finska till svenska. Bara en liten del av översättningsmotsvarigheterna kan sägas ha uppstått till följd av intrakulturell översättning. Undersökningens väsentligaste resultat är dock att det verkar vara svårt att på ett trovärdigt sätt säga om översättningsmotsvarigheter har influerats av finskan och den finländska kulturen eller om de har hämtats från den svenska kulturen.
Tutkimuksen aineisto koostuu suomenkielisistä koronaan liittyvistä termeistä ja ilmauksista sekä niiden ruotsinkielisistä käännöksistä. Termit ja ilmaukset on poimittu lehdistötiedotteista, jotka on julkaistu THL:n verkkosivuilla maalis-huhtikuussa 2020 ja tammi-helmikuussa 2022. Täydentävinä aineistoina toimivat valtioneuvoston kanslian ja Ruotsin kielineuvoston julkaisemat sanastot. Tutkimusmenetelmä on laadullinen, ja se pohjautuu tekstiaineiston tarkasteluun. Analyysi koostuu kahdesta osasta: rakenteellisesta analyysista, jossa termit luokitellaan kategorioihin rakenteensa perusteella, ja käännösanalyysista, jossa termien käännösvastineet luokitellaan kategorioihin vastinetyypin perusteella.
Tutkimuksen teoreettinen viitekehys muodostuu aikaisemmista tutkimuksista, jotka käsittelevät viranomaistekstien kääntämistä Suomessa sekä termejä viranomaisteksteissä. Lisäksi käsittelen kulttuurinsisäistä kääntämistä ja sen roolia suomalaisessa käännöskulttuurissa.
Tutkimusaineiston analyysi osoittaa, että THL:n lehdistötiedotteissa esiintyy sekä yksiosaisia että moniosaisia termejä. Yksiosaiset termit ovat yleisesti ottaen yleiskielisempiä kuin moniosaiset termit, kun taas moniosaiset termit ovat usein erikoiskielisempiä kuin yksiosaiset termit. Sekä yleiskielisten että erikoiskielisten termien käyttö lehdistötiedotteissa voidaan pitää perusteltuna viestintätilanteen vuoksi.
Kokonaisuutena analyysi osoittaa, että kulttuurinsisäinen kääntäminen on vähäistä, kun koronavirukseen liittyviä termejä käännetään suomesta ruotsiin. Vain pienen osan käännösvastineista voidaan sanoa olevan kulttuurinsisäisen kääntämisen tulosta. Tutkimuksen keskeisin tulos on kaiken kaikkiaan se, että on vaikea sanoa tarkasti, ovatko käännösvastineet saaneet vaikutteita suomen kielestä ja suomalaisesta kulttuurista vai ovatko ne peräisin ruotsalaisesta kulttuurista.