De kvinnliga karaktärernas ställning i kriminalromanen Det som göms i snö

Abstract

I min kandidatavhandling studerar jag kvinnans ställning i kriminalromanen Det som göms i snö av Carin Gerhardsen. Mitt syfte är att få fram hurdan bild som förmedlas till läsaren utgående från de kvinnliga karaktärernas egenskaper, aktiviteter och miljöer. Som teoretisk referensram använder jag olika synpunkter på kvinnans ställning inom ramen för genusteori, feministisk teori och brottsfiktion.

Mitt material består av kriminalromanen Det som göms i snö skriven av Carin Gerhardsen. Jag fokuserar på de fyra kvinnliga karaktärerna samt beskrivningen av dem. Som metod använder jag epikanalys som lämpar sig för analysen av fiktiva karaktärer. Jag forskar i ämnet med följande forskningsfrågor: ”Hur beskrivs de kvinnliga karaktärerna i kriminalromanen?” och ” I vilka slags miljöer och aktiviteter beskrivs de kvinnliga karaktärerna i kriminalromanen?”

Av analysen kommer det fram att de kvinnliga karaktärerna är mångsidiga och att de representerar både den traditionella och den moderna bilden av en kvinna. Deras ställning är både svag och stark och de har både passiva och aktiva egenskaper. De kvinnliga karaktärernas ställning varierar mellan karaktärerna, vilket betyder att några har en starkare ställning än de andra. Det som de kvinnliga karaktärerna har gemensamt är att de alla har gått igenom svåra händelser på grund av män och att deras liv präglas av negativa toner på grund av dem.

Käsittelen kandidaatintutkielmassani naisen asemaa Carin Gerhardsenin rikosromaanissa Det som göms i snö. Tavoitteenani on selvittää, millainen kuva rikosromaanin neljästä naishahmosta välittyy lukijalle näiden ominaisuuksien, toiminnan ja ympäristön perusteella. Teoriapohjana kandidaatintutkielmassani käytän erilaisia näkökulmia naisen asemasta sukupuoliteorian, feministisen teorian ja rikosfiktion näkökulmista.

Aineistoni koostuu Carin Gerhardsenin rikosromaanista Det som göms i snö, ja tarkoituksenani on keskittyä romaanin neljään naishahmoon ja heidän kuvaukseensa. Tutkimusmenetelmänäni käytän kertomakirjallisuusanalyysia, joka soveltuu esimerkiksi fiktiivisten hahmojen analysointiin. Tutkin aineistoani kahden seuraavan tutkimuskysymyksen avulla: ”Miten naishahmot kuvataan rikosromaanissa?” ja ”Minkälaisissa ympäristöissä ja minkälaisessa toiminnassa naishahmot kuvataan rikosromaanissa?”

Tutkimus osoittaa, että rikosromaanin naishahmot ovat kuvaukseltaan monipuolisia, ja he edustavat sekä perinteistä että modernia naiskuvaa. Heidän asemansa on sekä vahva että heikko, ja heistä löytyy sekä passiivisia että aktiivisia piirteitä. Naishahmojen asema on vaihteleva, mikä tarkoittaa, että joidenkin hahmojen asema on vahvempi kuin toisten hahmojen. Naishahmoille on yhteistä, että he kaikki ovat joutuneet kokemaan kovia miesten takia, mikä on vaikuttanut negatiivisesti naisten elämään.