"Vi är ju i Finland": Innehållsanalys av tidningsartiklar om finskans ställning på Åland

Abstract

Syftet med den här kvalitativa undersökningen är att ta reda på finska språkets ställning på den svenskspråkiga ögruppen Åland. Avhandlingen fokuserar på svenskspråkiga ålänningars språkliga attityder och finskspråkiga ålänningars erfarenheter av finska språkets användning på Åland. Primärmaterialet består av 10 tidningsartiklar som behandlar det finska språket på Åland. Som metod används kvalitativ innehållsanalys och med hjälp av den analyseras tidningsartiklarna. De attityder som hittas ur materialet delades in i de finskspråkigas erfarenheter (positiva/neutrala och negativa) och de svenskspråkigas attityder (positiva/neutrala och negativa). Enligt undersökningen har ålänningarna motstridiga attityder till finskan eftersom de tycker att finskan är ett nyttigt språk att kunna till exempel i arbetslivet men ändå förhåller de sig till språket i flera sammanhang på ett negativt sätt. Förfinskning och tvåspråkighet är de hot som ålänningarna är mest rädda för vilket även syns i de åländska politiska partiernas linjedragningar om språken på Åland. Motstridighet har grunden i politiska faktorer eftersom Ålands självstyrelse och Ålands statstillhörighet till Finland är i konflikt med varandra. Det kom fram att de flesta finskspråkiga som har valt att permanent bo på Åland är mycket nöjda med sitt liv och sällan klagar över de språkliga förhållandena. Flera finskspråkiga tar även upp i studien att inlärningen av svenska på ön är en av de bästa fördelarna på Åland. Flera finskspråkiga familjer ger beröm till Åland eftersom Åland är en så trygg, vacker och bekväm ö att bo i. De finskspråkiga som inte har accepterat Ålands enspråkighet helt har negativare erfarenheter än de som har accepterat det att man inte får service på finska. Även de finskspråkigas erfarenheter av att få negativ uppmärksamhet lyfts fram i studien. Det största problemet enligt de finskspråkiga ålänningarna är att det saknas modersmålundervisning i finska och undervisning i finska som främmande språk på en mer avancerad nivå. Ur materialet kan man konstatera att de svenskspråkiga ålänningarna uppskattar engelska språket mer än finska språket men tycker ändå att språkkunskaperna är nyttiga i allmänhet. Kunskaper i finska språket är också en viktig merit när man söker jobb eller söker sig till Finland för att studera vid högskolor. Trenden att studera i Finland har blivit allt mer populär och det förbättrar ålänningars attityder till finskan och ger motivation att studera finska. I de negativa attityderna kommer fram att språkdiskussionen är likadan som på fastlandet och kan jämföras med diskussionen om svenska språket på fastlandet. Starka nationella inslag och likgiltighet mot det andra språket är påtagligt. Åland vill hålla fast vid sitt språk och sin svenskhet och kunskaper i finska upplevs som ett hot mot det.