Svenskläraren – vir bónus dicéndi perítus? : En fallstudie om svensklärarnas undervisning på gymnasienivå ur en retorisk synvinkel
Muurinen, Oskar (2018)
2018
Pohjoismaisten kielten tutkinto-ohjelma - Degree Programme in Scandinavian Languages
Viestintätieteiden tiedekunta - Faculty of Communication Sciences
This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Hyväksymispäivämäärä
2018-05-30
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:uta-201805311920
https://urn.fi/URN:NBN:fi:uta-201805311920
Tiivistelmä
Denna undersökning behandlar svensklärares undervisning på gymnasienivå ur en retorisk synvinkel. Dagens klassrum är en retorisk arena där läraren fungerar som den centralaste kommunikatören och aktören. Läraren har utan undantag ansvaret över den muntliga relationen i undervisningen. Lärarens kunskaper i retorik påverkar bl.a. hur hen uppbygger sina lektioner, hur skicklig hen är som talare och hur trovärdig hen anses vara av sin publik.
Det primära syftet med undersökningen är att få fram och beskriva om svensklärare i gymnasier ser på sin undervisning ur en retorisk synvinkel och hur den retoriska partesmodellen avspeglas i deras undervisning. Det sekundära syftet är att utreda hur svensklärare är som talare och vilka tankar de har om sig själva som talare.
Retorikens partesmodell och teorin om den retoriska triaden (innefattande de tre talarorienterade appellformerna ethos, logos och pathos) utformar den teoretiska referensramen för denna undersökning. De klassiska teorierna om retorik får stöd av studier och teorier av Lennart Hellspong (2002), Tina Kindeberg (2011) och Hans Gunnarsson (2012), vilka behandlar retorik i samband med pedagogik.
Materialet har samlats in vid tre olika gymnasier genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer. Sex svensklärare har intervjuats för studien. Observation, fältanteckningar och videoinspelning har använts som övriga insamlingsmetoder för studien. Dessa metoder har använts för att komplettera intervjuinnehållet. Materialet analyseras genom innehållsanalys. Vid innehållsanalysen bildar jag kategorier ur svensklärarnas beskrivningar och intervjusvar vilka jag sedan jämför med partesmodellens olika arbetsfaser. Med hjälp av innehållsanalysen tar jag reda på hur svensklärarna ser på sin undervisning ur en retorisk synvinkel, hur partesmodellens olika arbetsfaser avspeglas i deras undervisning och hurdana tankar svensklärarna har om sig som talare. De bildade kategorierna skapar analysens struktur och organisering samt de åskådliggörande exemplen.
Undersökningens resultat visar att majoriteten av de intervjuade ser på sin undervisning ur en retorisk synvinkel, men att den retoriska partesmodellen endast fungerar som ett omedvetet stöd för svensklärarna. Resultaten visar också att en svensklärare av dessa sex som intervjuats aktivt ser på sin undervisning ur en retorisk synvinkel och medvetet stöder sig på den retoriska partesmodellen i sin undervisning och sitt arbete. Som talare fäster alla informanter uppmärksamhet på de talarorienterade egenskaperna. Resultaten visar att av de talarorienterade egenskaperna har logos och pathos störst betydelse för svensklärarna medan ethos blir underordnat i svensklärarnas beskrivningar och tankar om sig själva som talare. Resultaten visar att fältanteckningarna och observationerna i stort sätt korrelerar med intervjusvaren.
Det primära syftet med undersökningen är att få fram och beskriva om svensklärare i gymnasier ser på sin undervisning ur en retorisk synvinkel och hur den retoriska partesmodellen avspeglas i deras undervisning. Det sekundära syftet är att utreda hur svensklärare är som talare och vilka tankar de har om sig själva som talare.
Retorikens partesmodell och teorin om den retoriska triaden (innefattande de tre talarorienterade appellformerna ethos, logos och pathos) utformar den teoretiska referensramen för denna undersökning. De klassiska teorierna om retorik får stöd av studier och teorier av Lennart Hellspong (2002), Tina Kindeberg (2011) och Hans Gunnarsson (2012), vilka behandlar retorik i samband med pedagogik.
Materialet har samlats in vid tre olika gymnasier genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer. Sex svensklärare har intervjuats för studien. Observation, fältanteckningar och videoinspelning har använts som övriga insamlingsmetoder för studien. Dessa metoder har använts för att komplettera intervjuinnehållet. Materialet analyseras genom innehållsanalys. Vid innehållsanalysen bildar jag kategorier ur svensklärarnas beskrivningar och intervjusvar vilka jag sedan jämför med partesmodellens olika arbetsfaser. Med hjälp av innehållsanalysen tar jag reda på hur svensklärarna ser på sin undervisning ur en retorisk synvinkel, hur partesmodellens olika arbetsfaser avspeglas i deras undervisning och hurdana tankar svensklärarna har om sig som talare. De bildade kategorierna skapar analysens struktur och organisering samt de åskådliggörande exemplen.
Undersökningens resultat visar att majoriteten av de intervjuade ser på sin undervisning ur en retorisk synvinkel, men att den retoriska partesmodellen endast fungerar som ett omedvetet stöd för svensklärarna. Resultaten visar också att en svensklärare av dessa sex som intervjuats aktivt ser på sin undervisning ur en retorisk synvinkel och medvetet stöder sig på den retoriska partesmodellen i sin undervisning och sitt arbete. Som talare fäster alla informanter uppmärksamhet på de talarorienterade egenskaperna. Resultaten visar att av de talarorienterade egenskaperna har logos och pathos störst betydelse för svensklärarna medan ethos blir underordnat i svensklärarnas beskrivningar och tankar om sig själva som talare. Resultaten visar att fältanteckningarna och observationerna i stort sätt korrelerar med intervjusvaren.